juliiaalarsson

Jag tycker verkligen att alla ska läsa igenom det här inlägget..

Jag vet egentligen inte hur många det är som ''lider'' av dåligt självförtroende. Alla har fastnat för idealet på hur man ''ska'' se ut. Jag har haft kompisar och släktingar som haft ätstörningar på grund av detta. Så fort man inte håller måttet med en centimeter så är man tjock och måste banta. Jag har själv haft samma komplex och själv bantat och försökt gå ner i vikt. Vilket egentligen är helt dumt för alla duger som dom är. Alla är fina på sitt sätt oavsett midjemått, hudfärg eller utseende.
Jag tror att många ofta jämför sig med alla andra. Alla tänker på hur söt den personen är, så mkt finare kropp och sååå mkt snyggare kläder. Än sen!? Allt i brist på självförtroende och att alla blivit så utseendefixerade.
Ibland önskar jag att man kunde gå tillbaka till när man var liten. Då var allting annorlunda. Då kunde man vara kompis med alla och brydde sig inte om hur den andre klädde sig eller såg ut. Men så mkt har förändrats. Vissa använder tio kilo smink och push-up till hakan. Jag tycker inte att man ska gömma sig bakom en massa smink. Vissa tycker dom är så mkt snyggare i tio kilo smink. Då tycker jag att det är bättre att vara mindre sminkad eller inget sminkad alls. Sedan borde det inte spela någon roll hur man klädde sig heller. Bara för att man inte klär sig i det senaste modet så betyder inte det att man är mindre av person. Alla är lika mkt värda..
Skönhetsoperationer hjälper inte heller. Ni ser ju hur det gick för MJ. Hans näsa trillade nästan av. Grundproblemet kvarstår och även om man kollar sig i spegeln ser man samma komplex. Vissa driver det alldeles för långt..
Jag tycker att ni ska vara glada för det ni har och inte var ledsna för det ni inte har. Jag kan inte säga att jag  tycker att jag är perfekt. Jag har fortfarande komplex jag vill bli av med, bla min näsa. Men det är faktiskt bara en del av sig själv som gör en till den man är. Jag menar..
Hur kul är det på en skala att se ut sådär i slutändan. Kanske till och med värre...

Som plåster på såren!
Sluta koncentrera er på era nojor och titta på de saker ni faktiskt gillar över era kroppar. Ställ er framför spegeln och säg hur vacker ni är och att ni duger som ni är. Skriv ner en lista på det ni är bra på. Skriv ner det, hur fånigt ni än tycker att det är.

Va heller inte rädd för att misslyckas. Gör ni bort er eller säger fel i klassrummet. Who cares!? om någon svarar fel på en fråga, bryr ni er? Visst, det kanske är lite roligt de ni säger fel så folk börjar fnissa. Skratta med !

Vissa som kanske jag, har svårt att säga nej. Men man måste lära sig att kunna säga nej. Kom inte på med en massa ursäkter. Säg anledningen som den verkligen är. Att ni verkligen inte vill, orkar inte eller vad som helst. Okej, ni kanske inte ska skrika: JAG HATAR DIG! Men ni förstår principen. Då blir ni respekterad och folk vet att dom inte kan köra med er hur som helst.

Våga tala inför klassen, hålla mindre föredrag och liknande. Såväl som på jobbet eller i skolan. Det är tusentals som gör det. Jag förstår att det kan vara pinsamt och det beror till stor del av en självförtoende.  Gör du bort dig så skämta bara bort det. Det är inte så att folk kommer reta dig efteråt.  Dom vill ju faktiskt lyssna på det du har att säga.

Här har ni iaf några tips på hur man får bättre självfotroende. Hoppas att dom flesta läste igenom det :)